Jag är nere i skåne nu och har tagit en liten minisemester. Dock tvingas jag läsa ett par timmar om dagen för att inte bli akterseglad. Det är Locke som utsätts för mitt grymma öga.
Locke var en lustig typ som tyckte att generella idéer – dvs idéer som ”häst”, ”tunnbrödsrulle”, ”svål” och ”dalmas” är kategorier som helt är skapade av vårt förnuft och inte av naturen.
Om Brunte är en ”häst” så är han det endast därför att vi kallar honom för häst. Locke menar att vi aldrig i de enskilda detaljerna kan hitta gränserna, utan att det är just i hur vi väljer att definiera en mängd individer.
Det finns såklart fyrtiotusen invändningar mot detta. Men det finns också tänkvärdheter. Ta bara för 100 år sedan då vita västerlänningar åtskilde ”människor och negrer” (inte alls i som ett resultat av kristendomen, som man kan tro, utan snarare i linje med den nya naturvetenskapsfetischen). Det var ju helt enkelt ”bevisat” att negrerna inte var människor – de så inte ut som människor, de betedde sig inte som människor, bodde inte i samma miljö, hade inte samma samhällsformer osv. Men detta är ju, som jag hoppas att alla mina läsare tycker är självklart, en pinsam ursäkt för vilka intressen man har att skapa dessa kategorier. Och detsamma kan alltså misstänka om alla våra systematiseringar.
Igår var jag och demonstrerade mot sexismen. När vi gick förbi tågstationen stod en massa killar, gubbar och spolingar och skrek mot oss. Det tyckte jag var obehagligt. Snacka om att det blåser kallt, när en vanlig 8-marsdemonstration inte ens kan gå fritt på Lunds gator.
Det blåser hårt, det blåser kallt, det blåser högervindar överallt.
mars 9, 2007 kl 6:00 e m
strebers, ha ha ha.
mars 9, 2007 kl 6:46 e m
[...] Syrran snackar flyktingpolitik, Petter fortsätter på Köpenhamntråden, Olle och Vida Latina om 8:e mars och så har Undertäcket återupptagit bloggarbetet, som den [...]
mars 9, 2007 kl 7:11 e m
Det är just därför man inte ska lite allt för mycket på vetenskapsmännen, de har haft fel innan. Dessutom så bryr sig även de om att tjäna pengar, och kan antagligen tänka sig att ljuga för ett företag. Det var inte bara så för 100 år sen, så är det även idag….
mars 11, 2007 kl 12:31 f m
Hmm, komplicerat med snubbar i 8 mars-demonstrationer… Jag är iofs inte lika rabiat på den separatistiska formen som förut, men:
Jag var på en ta-natten-tillbaka-demo i Uppsala, könsblandad, och det var fan en katastrof. Männen i tåget överröstade alla andra, tog skitmycket plats, skrek helt oreflekterat ”inga sexister på våra gator” uppenbarligen utan att se sin egen del i detta.
OM killar öht ska gå med i feministiska demos (vilket jag är skeptiskt till, ffa om det handlar om ta-natten-tillbaka-prylar, vilket ju har med utrymme att göra) så ska det vara på brudarnas villkor.
Jag riktar alltså inte detta specifikt till dig, det var mer appropå din medverkan i ett 8 marståg.
mars 11, 2007 kl 4:23 e m
Problemet för mig som kille som går i en 8marsdemo är lite att det är svårt att veta vilka tjejernas vilkor är. Ifall det inte är utlyst som en sep. demo och inte givits några specifika instruktioner så kan man ju inte kuta runt och fråga alla vad de tycker man ska göra (sen finns det självklart en massa saker som är väldigt uppenbara, dethär jag skriver om är kanske en marginell grej…).
Jag gillar att ropa slagord på demos och tycker att det ska skrikas och framförallt sjungas mycket mer, men, med tanke på att det var en 8marsdemo och de flesta tjejerna (liksom de flesta killarna med) runt omkring mig inte lät alls, så skrek jag först inte heller. Sen kom det igång lite slagord i tåget och då föll jag in lite sporadiskt, men när det inte lyfte så mycket försökte jag ropa mer aktivt själv.
Sen när demon stannade igen började några (tjejer och killar, flest killar) spontansjunga, vilket jag föll in i och det känndes fint, men då visade det sig att någon (en kvinna, vet inte vem eller från vilken org) börjat hålla ett tal i andra änden på folksamlingen, som vi då störde, vi slutade ju självklart sjunga såfort vi fattade men då funderade man ju lite på ifall man tog plats bara för att man är förjävligt ingnorant och ifall man inte borde låtit bli att sjunga rent instinktivt från början och försökt kolla om någon höll tal.
Samtidigt med sånna funderingar, så ropar jag ju inte ”krossa sexismen” utan egenintresse. Jag tycker sexism drabbar mig (som kille, även om det kanske inte ligger i nivå med vad tjejer får utstå generellt), och då har jag väl all anledning i världen att skrika?
(inte för att din kommentar motsa det direkt, utan som en allmän fundering appropå att som kille skrika ”krossa sexismen” öht.)
mars 11, 2007 kl 4:25 e m
kom på att det kanske var ett dåligt valt nick, jag är alltså inte olle om det skulle kunna missuppfattas så…
mars 12, 2007 kl 10:24 e m
Syrran: Jag håller med om att ta natten tillbaka-demonstrationer nästan per definition är separatistiska. Jag har haft liknande upplevelser och i ärlighetens namn skäms jag för att ha själv varit precis en sådan kille som du beskriver.
Detta var dock inte en sådan demonstration, utan en lite mesigare, mer plakatpolitisk sådan. Även på sådana är det dock viktigt att killar inte tar över.
Samtidigt är det ju viktigt att bibehålla diskussionen om hur killar bör agera i den feministiska rörelsen, och att inte ge upp som jag upplever att båda sidorna ofta gör i bitterhet.
Håller med om att det är en klurig fråga, men jag skulle även vilja lägga till att det är en intressant fråga som kan ge sprängkraft vid utredning. Jag har så många erfarenheter av att killar vänder den feministiska rörelsen ryggen, och jag vågar påstå att det inte bara är för att de inte har rotat tillräkligt i sitt egna privatliv (vilket ju såklart alltid stämmer med till en viss, varierande, grad) – utan det tror jag beror även på att killar inte hittar en roll att spela i den formella politiska feministiska rörelsen.
Jag tycker, rent amatörmässigt bedömt, att det verkar funka rätt schysst att formalisera de två aspekterna av kvinnorörelsen i två slags demonstrationsformer: en för den aspekten av kvinnorörelsen som gäller kvinnornas egna fysiska kamp mot männen om utrymme och rörelsefrihet i tidsrymden, samt en för den aspekt som kräver män och kvinnors gemensamma agerande utifrån delvis gemensamma intressen.
EDIT: Vill tillägga att jag inte vill lägga ord i din mun nu. Såg ditt inlägg som en inspirationskälla att resonera kring egna tankar, och jag vet ingenting om hur du ser på killar i den feministiska rörelsen.