Hade en diskussion med en gammal kamrat på MSN nyss. Där satte jag i all hast fingret på den frustration jag känner just nu. Bifogar även det klarsynta svaret jag fick.
Olle säger:
borgarna attackerar arbetarklassen som fan
Olle säger:
och arbetarklassen svarar med att sura över invandringen
Olle säger:
jag vill ha klasskrig
Olle säger:
det är ett svårt dilemma för mig. jag har ju en fett dålig erfarenhet av AM, som så att säga drunknade i sin egen administration. organisationen svalde enorma resurser, men den formades till en organism som sög in enorma mängder föda (tid, pengar osv) men som det kom ut mycket lite av.
Olle säger:
samtidigt så saknar jag det långsiktiga planerandet, projektet och kontinuiteten
Olle säger:
i am satt vi och försökte koordinera och koordinera, tills jag upptäckte att det inte fanns något att koordinera. efteråt har jag varit involverad i projekt som tagit en massa spännande initiativ, men som aldrig spritt sig eftersom det varken funnits planering eller koordination. och när vi började koordinera insåg vi att vi inte längre hade något att koordinera :-P
spirrou säger:
någon borde komma på någon bra lösning på problemet
januari 8, 2007 kl 8:30 f m
“och när vi började koordinera insåg vi att vi inte längre hade något att koordinera”
Jag tror att detta problem har att göra med att vi inte hade någon samstämmig idé eller vision om vad en vettig politisk utveckling bestod av på längre sikt. Det är enkelt att samlas kring brandkårsaktivism än runt politisk koordinering.
januari 8, 2007 kl 11:12 f m
redundans: Jag är väl medveten om att beskrivningen är mkt bristfällig, och att jag det senaste halvåret bygger det på andrahans- och internetinformation. Men jag tycker ändå att de snabbt nedprintade raderna speglar i a f mitt intryck av aktivismens/partiets pudelkärna.
januari 8, 2007 kl 3:37 e m
Äh, bristfällig. Det kan ju skrivas spaltmeter om allt möjligt. Det du skriver är helt riktigt. Jag tycker bara det är intressant att ta upp ett problem med polär aktivism.