Julhjältarnas återkomst!

Idag blev jag riktigt rörd när jag läste nyheterna.

En aktionsgrupp som kallar sig för Karl-Bertil Jonsson-syndikatet har under den 23 december delat ut julklappar och julmat för tio tusen kronor till samhällets fattiga och utsatta. De låter meddela att de “snattat” hela rasket. Jag läser på socialism.nu: Vi frågade helt enkelt folk om de ville ha en julklapp att ge bort till något, med enda krav att de inte skulle ta bort inslagningspapperet där vi hade skrivit meddelanden från aktionsgruppen.
Ingen rapporteras ha tackat nej. [...] Vi snattade allt möjligt. Tekniska prylar, böcker (inte minst kurslitteratur …), musik, kläder, heminredning.

En underbar aktion anser jag. Det är sådant fruktansvärt hyckleri att i ena sekunden få en tår i ögat av den rättrådiga Karl Bertil på julafton, för att sedan skita fullständigt i all skit som finns i samhället. Jag minns det som igår när Posten, år 2002, hade sin Karl-Bertil-kampanj där de tillkännagav att de skulle dela ut all post och alla paket i “Karl-Bertil Jonssons anda”. Exakt vad de menade med det fattade ingen. Den påföljande tiden slaktade Posten massor av förmåner för sina anställda, skar ned och fläskade på bättre avtal för företagets direktörer.

Nej då blir man faktiskt lite rörd när det är några som har fattat vad det egenligen handlar om!

Nu kanske folk kokar över av ilska och frågar mig: “men hur ska samhället fungera om man inte betalar för sig?!?!?!?”. Ja då är min självklara motfråga, hur i jävla bra fungerar det samhälle där man måste betala för sig? Pengar är kvitton på utfört arbete. Och en knös som har en miljard i reda pengar har inte jobbat miljontals timmar för dessa, den har snott dem från alla de som jobbar hela sin vakna tid men ändå inte får något över. Och när en fattiglapp som jobbat hela sitt liv men ändå inte har råd med julskinka på något sätt ändå kommer över lite julmat, så är det en liten men rättmätig återbetalning.

Dock ställer jag mig lite skeptisk till att man skall kalla sin egen omfördelningspolitik för att “snatta”. Det är samma sak med “maska”. Det är negativt anstrukna begrepp. De allra flesta som drygar ut sin lön på jobbet genom att ta hem vad som finns, eller sänker tempot för att klara av stressen, ser det inte som att de “snattar” eller “maskar”, de ser det som en del av livsförsörjningen. Och då tycker jag inte att man skall underblåsa den terminologi som kapitalet påskiner att omfördelning handlar om (stöld och drönande).

Men det är ju en ytterst obetydlig reservation, i övrigt kan jag inte nog blåsa i min hyllningstrumpet.

Leve Karl-Bertil Jonsson!

Intressant! Andra bloggar om: jul, politik, kommunism, julklappar, Karl-Bertil Jonsson