Karriäristisk kulturmupp lämnar vänstern – skål!

Vänstermänniskor som gråter ut i media över en pissgrej för att få lansera sin nya bok äcklar mig.

Ni minns väl när Jan Myrdal gick till våldsam attack mot Syndikalisterna för att de gett ett pris till brevbärare? Ingen fattade vad grejen var fram till han skulle debattera frågan i TV. När det då var tänkt att han skulle redogöra för varför han skrivit hatiska insändare mot SAC, så valde han istället att snacka om sin nya bok. Svårt att räkna ut vad han ville med den mediestormen.

Nu lämnar vänsterns Tasso Stafilidis sitt parti på liknande grunder. I SVD gråter han ut över hur hemskt partiet är. Och lagom till slutet kommer det fram att han ska komma ut med en bok. Så ypperligt passande att han fick gråta ut över de hemska traditionalisterna just nu! För det är ju nästan ett scoop det han har att komma med, vänstern är auktoritär, vänstern är kommunistisk, yada och mera yada.

Att VP skulle likna en sekt är jag tveksam till. Förvisso är det ett sekteristiskt parti åt vänster, där man gärna har hegemoni och kontroll över alla projekt som riskerar att förändra mer än vad V vill förändra. Men åt höger – varför har ett sådant spån som Tasso fått vara kvar om det nu är en sluten sekt? Jag kan personligen redogöra för att jag åt en pizza på Vänsterpartiets högkvarter i Malmö i somras. Där satt jag alltså i ett sektnäste med pizza drypandes runt kinderna och kommenterade deras böcker. Det kändes måttligt utestängande faktiskt.

Och sedan att V skulle vara kommunistiskt. Det kan jag lugna honom med att det är partiet INTE.

Marx skriver: ”Kommunismen är för oss inte ett tillstånd, som ska etableras, ett ideal till vilket verkligheten måste anpassa sig. Vi kallar kommunismen den reella rörelse som avskaffar tingens nuvarande ordning.” Kommunism är alltså inget mer än den rörelse som krossar kapitalismen. Vänsterpartiet har inga sådana planer i dagsläget, och är således inte kommunister. Tyvärr.

Kulturmuppar som gråter svåra tårar över att deras vänsterengagemang inte gynnar deras kulturkarriärer – det har jag ärligt talat svårt för. Själv är jag engagerad för att det rör mitt liv som exploaterad och uppfuckad varelse i ett exploaterande och uppfuckat samhälle. Inte för att komma med i kulturrutan på TV en dag.

Andra bloggar om: Tasso Stafilidis, vänsterpartiet, kommunism